Bə mətni dəvarde

Rafael

Сy Vikipedija
Rafael
inson
Činsijətmerd Sərost kardej
ŠəhrvandətiHoly Roman Empire Sərost kardej
Yštə zyvonədə nomRaffaello Sanzio Sərost kardej
Bə dynjo omeku nomRaffaello Sanzio Sərost kardej
NomRafael, Raffaello Sərost kardej
FamilijaSanzio Sərost kardej
NomRaphaël d'Urbin, Raphaël d’Urbin, Raphael of Urbino, Raphaël d'Urbin, Raphaël Sərost kardej
Zandruž6 Aprel 1483, 28 Mart 1483 Sərost kardej
Dynjo oməUrbino Sərost kardej
Marde taryx6 Aprel 1520, 7 Aprel 1520 Sərost kardej
Marde vyrəRoma Sərost kardej
Marde səbəbnatural causes Sərost kardej
Cerə mardəheart failure Sərost kardej
Dəkandə vyrəPantheon, Tomb of Raphael Sərost kardej
PyəGiovanni Santi Sərost kardej
MoəMagia di Battista Ciarla Sərost kardej
Həmrono value Sərost kardej
Unmarried partnerMargarita Luti Sərost kardej
Kom zyvononədə gəp žəjdə ja nyvyštejdəItalijanə zyvon Sərost kardej
Student ofGiovanni Santi, Timoteo Viti, Pietro Perugino Sərost kardej
Aktivəti vyrəFlorensiya, Perugia, Roma, Siena, Urbino Sərost kardej
XəlǧItalians Sərost kardej
DinCatholic Church Sərost kardej
Religious orderFranciscans Sərost kardej
SponsorAtalanta Baglioni Sərost kardej
Artist files atSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library, Frick Art Research Library, National Gallery of Art Library Sərost kardej
LyvemonItalian Renaissance, High Renaissance Sərost kardej
MyždəvonijonOrder of the Golden Spur Sərost kardej
By linkədə təsvir bejdəhttp://www.digiporta.net/index.php?id=113295501 Sərost kardej
Končo šikilyš hesteSelf-portrait, Archangel Raphael with Tobias, St. Laurentius and the donor Leonardo di Lorenzo Morelli Sərost kardej
Copyright status as a creatorcopyrights on works have expired Sərost kardej
Catalogue raisonnéQ133398757 Sərost kardej

Rafael Santi da Urbino ja Raffaello Santsio (ital. Raffaello Santi, Raffaello Sanzio, Rafael, Raffael da Urbino, Rafaelo; 26 ja 28 mart, ja 6 aprel 1483 sor, Urbino — 6 aprel 1520 sor, Romə) — italijə rəssam, rəsməkəš, u cy umbrijə, florensijə, u pešo cy romə məktəbi memar. Cy Penə Intibohi dovri nymojəndojədə gyləje ja cy XVI əsri bino «Romə klassisizmi». Əv čəmi sivi haft sor žimon kardyše u yštə kyrtə žimonədə cy Italijə gyləj məšhurə u ərbobinə rəssamonədə be. Yštə əsəronədə Rafael zynəše nišon karde cy renessansə humanizmi penə idealon, u zynəše daimi, u bə ənteǧə bešə cy recinəti simo ičo karde u nujə xacpərəstəti bə dynjo mynosibət. Əcəj rəsm «Sikstina Madonna» — taryxədə ən zynə gylonədəje.